Remind me who I am

Att kastas in i ett nytt sammanhang är spännande. Det är lite som att köpa nya skor: man kan vänta sig skavsår den första tiden, men det ger sig. Att börja om från noll i en ny stad är både en utmaning och en möjlighet, både jobbigt och roligt. Alla etiketter man har samlat på sig faller bort, både de negativa och de positiva.
 
Det är så lätt att identifiera sig med vad man gör. Eller vad andra förväntar sig av en. När jag nu tagit paus från mitt jobb på skolan känner jag mig lite naken utan min "titel". När jag nu flyttat 70 mil från min församling som jag haft mycket engagemang i, känner jag mig lite handfallen. När jag lämnat alla sociala stämplar, alla förväntningar och det ansvar jag haft, och helt plötsligt ska börja om på noll (tja, för en månad sen) så är det en fråga som bubblar upp till ytan... vars ligger min identitet? Och när hela det sammanhang jag alltid funnits i skalats bort... vem är jag?
 
LYSSNA: http://www.youtube.com/watch?v=QSIVjjY8Ou8
Tell me once again, who I am to you, who I am to you.
Tell me, lest I forget, who I am to you - that I belong to you.
 
Tänk att  vi glömmer så lätt. Let's inte glömma mer.
 
 
 Beloved
 
Ps.
Till er där hemma som kanske tror att jag bryter ihop här i sthlm, det gör jag inte. Jag har det hur bra som helst, men kommer inte undan min tok-analyserande hjärna. Och konstigt vore det väl om jag gjorde det :)

Som en ostämd klarinett?

När jag var liten ville jag lära mig att spela fiol. Don't ask why. Men när det väl var dags att börja i musikskolan och vi fick lyssna på elever som spelade olika instrument, så föll jag pladask för det vackra ljudet från Klarinetten. Jag viste på en gång att den där, den ska jag lära mig att spela på!
 
Jag tog lektioner många år, men när jag började gymnasiet och skulle börja pendla in till stan kände jag att klarinetten skulle få vila lite. Jag hade lagt ner många svettiga timmar och många gånger i frustration velat kasta instrumentet i golvet. För något år sen köpte jag en ny klarinett. Jättefin, men inget märkvärdigt. Det bästa jag kunde hitta till ett billigt pris. Jag har varit väldigt nöjd med den, fram tills de senaste månaderna.
 
När jag har spelat tillsammans med andra har jag märkt att det är något som inte stämmer; Jag byter rör, jag styr upp päronet, jag byter päron, jag flyttar röret, jag värmer upp den... Det blir lite bättre, men det är fortfarande något som inte stämmer.
 
I söndags var det tydligt och klart; det är en ton som är felstämd. En eller två toner som inte stämmer med resten av tonerna. Hur dumt är inte det????? En klarinett är inte som en gitarr, där man kan stämma var sträng för sig så att det låter bra, utan man stämmer hela instrumentet på ett och samma sätt. Om tonerna inte stämmer med varandra, måste det vara något inbyggt fel i själva tekniken på klarinetten. Det går ju inte att spela på ett sådant instrument! Även om det mesta låter bra, så märker man ändå att det är något som är fel. Det är något som inte stämmer.
 
Så tänker jag att det kan vara med mitt liv också. Det kan se fint ut på utsidan. Det kan låta bra på många sätt, men det kan finnas områden som inte stämmer ihop med resten. Där jag hycklar. Faller, förnekar. Och jag tror det är bra att upptäcka att det är så. Att det finns områden, som inte harmonierar med det liv som jag vill leva.
 
Jag vill stämma mitt liv utifrån Guds grundton, och jag är precis som klarinetten; man fixar stämningen på ett och samma ställe - hos Jesus. När vi kommer nära honom kan han ordna till varje ostämd ton i ditt & mitt hjärta. Allt som inte klingar i harmoni med Guds hjärta.
 
http://www.youtube.com/watch?v=3gF_y4mxp8Q
 

Var kom bollen ifrån?

På en välbesökt stig i skogen låg det en röd-lila boll. Den bara låg där. På ytan kunde man se märken som tydde på att den var välanvänd. Men nu låg den helt ensam på stigen. Det var vid lunchtid, och solens strålar färgade omgivningen i guld. Fåglarna kvittrade i träden, och långt borta hördes lätta fotsteg.

 

 Fotstegen tillhörde en konstnär, som promenerade i skogen för att få inspiration till sina målningar. Hon upptäckte bollen och fascinerades av dess färger, den runda formen och den bitvis slitna ytan. Vilket mästerverk! När hon stod och betraktade den slogs hon av en tanke; var kommer bollen ifrån? Varför ligger den här, mitt i skogen? Har någon lämnat den här? Har den bara dykt upp ur tomma intet? Har den rullat hit? Alla tankar gjorde henne snurrig, och hon bestämde sig för att hon omöjligt kunde veta var bollen kom ifrån. ”Dessutom, ” sa hon till sig själv, ”är det oviktigt. Jag har fått min inspiration, och det är det viktiga”. Konstnären gick vidare och skapade livfulla bilder i sinnet, där hon föreställde sig hur hon skulle använda sig av den röd-lila bollen till nästa tavla

.

 Nästa person som kom gående var en filosof. Han njöt av stillsamma promenader genom skogen, det hjälpte honom att reda ut tankarna. Just idag kände han sig lite bekymrad. Han höll på att fundera över den olösta gåtan om universums uppkomst, när han såg den röd-lila bollen. Han undrade vad bollen gjorde där, när hans hjärna plötsligt upplystes av den ljuvaste snilleblixt han fått på många år – bollen måste ha dykt upp just här, från tomma intet! ”Igår var det ingen boll här” resonerade han, ”men idag är det en boll här. Den måste ha blivit till under natten!” Nöjd över att ha löst gåtan med bollens uppkomst gick han vidare på sin promenad, och kände sig lite lättare vid hjärtat

.

 En stund senare fylldes skogen av en liten pojkes sorglösa rop. Han var mitt i leken, där han var stålmannen som kämpade mot Dracula och räddade alla barn som blivit tillfångatagna av hans fiende. Han var mitt i svärdfäktningen när han såg en liten röd-lila boll någon meter framför hans fötter. För en stund försvann Dracula och pojkens intresse riktades mot bollen. Han tänkte på sin egen boll där hemma, och tyckte synd om det barn som förlorat sin boll. Kanske den rullat iväg. Kanske bollens ägare hade letat, men inte kunnat hitta den. Han gick fram till bollen och tog upp den. På sidan som varit mot marken såg pojken massa bokstäver och siffror. ”Hedberg 10569” Läste han. Han gissade att det var ett telefonnummer, och bestämde sig för att be mamma ringa. Glad över sin upptäckt skuttade han vidare med den nyfunna diamanten, med den skulle Dracula aldrig komma åt honom.

 

 

 Vi bor på en fantastisk planet med färgsprakande skönhet och liv. När vi går igenom livet slås man ibland av frågor som; Var kommer allt ifrån? Eller; Varför är jag här? Olika människor har svarat på den frågan på olika sätt. En del säger att vi inte kan veta, att det är oviktigt hur universum började. Andra säger att universum uppkom av inget, att allting skapades från ingenting. Vissa menar att det är någon som skapat universum, och att Hans stämpel går att finna, om man söker och är beredd att se den.

Vad tror du?

arkeologin ger bevis!

I gamla testamentet finns det massor med profetior om Jesus. Det är människor som har fått ett budskap av Gud och fört fram det.Det finns profetior som säger vart Jesus (eller messias) ska födas, hur han ska födas (av en jungfru), hur han ska bli bemött av människor, hur han ska dö och många andra saker. Vilken släkt han ska födas i osv.
 
1947 hittades ett av tidernas härftigaste arkeologiska fynd i Qumran vid döda havet.
Man brukar kalla fynden för "dödahavsrullarna", och det består av många olika bokrullar som gömts undan av en judisk grupp som kallades esseerna. Bland dessa bokrullar finns nästan alla böcker från gamla testamentet, bland annat en fullständig version av profeten Jesajas bok. Några olika dateringar har gjorts på denna jesaja-rulle, och den har daterats till 335 - 100 f. kr.
Du kan läsa mer om dödahavsrullarn ----> Här <-----
 
Va?
såg jag rätt?
FÖRE kristus??
 
Den här texten är alltså daterad till minst 100 år före Jesus föddes (och troligtvis nedtecknad ännu tidigare, i och med att profeten Jesaja var verksam på 700-talet före kristus).
Vet du vad som står i Jesajas bok? I Jesaja finns några av de färgstarkaste profetiorna om Jesus.
 
"Han var föraktad och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med lidande,
lik en som man skyler ansiktet för, så föraktad att vi räknade honom för intet."
Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi höll honom för att vara hemsökt,
slagen av Gud och pinad. Han var genomborrad för våra överträdelsers skull,
slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid,
och genom hans sår är vi helade. 
Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg,
men all vår skuld lade HERREN på honom
 
Han blev misshandlad, men han ödmjukade sig och öppnade inte sin mun.
Lik ett lamm som förs bort till att slaktas, lik ett får som är tyst inför dem som klipper det,
så öppnade han inte sin mun.
Genom våld och dom blev han borttagen.
Vem i hans släkte besinnar att när han rycktes bort från de levandes land, blev han plågad på grund av mitt folks överträdelse?
Bland de ogudaktiga fick han sin grav, men hos en rik var han i sin död, ty han hade ingen orätt gjort,
och svek fanns inte i hans mun.
 
It's awsome my friend!
Och detta är skrivet minst 100 år INNAN Jesus blev
föraktad av sina grannar,
förklarad som besatt av myndigheterna, 
pinad och misshandlad,
korsfäst och genomborrad av spikar.
anklagad men inte försvarade sig, inte öppnade sin mun.
hängd på korset med två (ogudaktiga) rövare,
och 100 år innan han begravdes i den rike Josefs grav.
 
See for yourself
http://www.folkbibeln.net/chapter/search?bok=Matt&kapitel=27
http://www.youtube.com/watch?v=uXNFOvfyrrI

A glimpse of eternity

Ian McCormack var en resande, äventyrssökande surfare som lämnat nya zeeland för att leta efter den perfekta surfvågen. När han hamnade på Mauritius, en ö i sydvästra Afrika, blev han under ett natt-dyk stucken av 5 st levsfarliga kubmaneter. Ett sådant stick kan innebära döden inom 10 minuter. Han lyckades med nöd och näppe få komma in i en ambulans som tog honom till sjukhuset. Ian insåg att han faktiskt är nära döden, och medans giftet sprider sig i kroppen bad han med gudomlig hjälp om förlåtelse för allt han gjort som varit fel.
Väl på sjukhuset dog Ian.
Här är hans fortsatta historia.
Just do it.
 
Filmen; en glimt av evigheten
 
En intervju med Ian
 
Ians hemsida
 

Han är ett ess!

Under Juli månad hade fyra kyrkor i vännäs gemensamma gudstjänster på en lägergård 1 mil utanför vännäs. Under gudstjänsterna var det även barnpassning/söndagsskola, och den 22:a juli var det min tur.
Efter att jag hade läst "just the way you are" för barnen, och pratade om hur häftigt det är att Jesus - han som är hela universums skapare och Kung - bryr sig om oss och vill prata med oss, avbröt en klok pojke på åtta år:

P: Jag har kommit på vad han är för något.
Jag (lite osäker): Jahaa..?
P: Han är ett ess
Jag (tänker såklart på bokstaven S): Jaha.., hur tänkte du då?
P: Jo, han är ju högre än kungen, och esset bestämmer över kungen!

Alltså i kortleken. Såklart!
Och Jesus kanske är som ett ess, det bästa kortet man kan spela. Kortet med högst värde.
Det bästa kortet man kan spela i livets kortspel, den bästa vägen man kan gå, är Jesus - det leder mot en säker seger!

Fascination: hebrew quest

Närmare karaktärerna
När jag gick i högstadiet läste jag böckerna om Harry Potter, totalt fängslad av storyn. Eftersom de kom ut på engelska ett halvår innan de kom ut på svenska - och jag hade INTE tålamod att vänta - så läste jag de sista böckerna på engelska. Jag har alltit gillat engelska så det var inte så svårt, om jag inte förstod alla ord så förstod jag ändå av sammanhanget. Jag upptäckte dessutom att jag kom mycket närmre karaktärerna när jag läste om dem på originalspråket. Det var som att jag hörde deras egna ord, fick vara med i deras egna tankar och förstå dem på ett annat sätt. Det var som om författarens tankar ekade genom sidorna.

Hebrew Quest
Kanske det är därför jag alltid varit lite sugen på att lära mig hebreiska, som är bibelns originalspråk (gamla testamentet). För att komma närmre texten, förstå den bättre. Så jag började min Hebrew Quest för några veckor sedan, via holy language institute. Det var som att dyka ner i ett kristallklart hav, och se på världen där nere med andra ögon. Bokstav efter bokstav förmedlar Guds vishet, och visar på ett genialiskt sätt olika sidor på tillvaron, och hur saker och ting är tänkta att vara. Liksom jag kom närmare karaktärerna i Harry Potter genom att läsa böckerna på engelska, kommer jag också närmare Guds syn på vår tillvaro genom att studera hebreiskan. Och jag lovar dig, att lära känna Gud är inte ens jämförbart med att komma närmre karaktärerna i Harry Potter, eller någon annan bok. 
Bibeln, Guds andetag, vinner med hästlängder. Typ blåvals-längder.

Varje bokstav!!!!
Bokstavligen - varje bokstav har något att säga om Gud. Varje bokstav förmeldar ett tema, ett koncept. Hittills har jag lärt mig åtta bokstäver, vilket inte låter som speciellt mycket. Men varje bokstav talar tydligt om vem Jesus är, och jag kan bara inte sluta att fascineras. Jag menar, detta är ett språk som talades flera hundra hår, tusen år, innan Jesus föddes, ändå talar de minsta byggstenarna av detta urgamla spårk om honom - på ett sätt som inte kan misstolkas.


Letar du efter Gudsbevis, här har du ett.
Vill du få djupare förståelse för bibeln, här är ett sätt att komma närmre texten.
Vill du ha en närmare relation med Jesus, detta kommer hjälpa dig förstå mer av vem han är och vad hans uppdrag var.

www.holylanguage.com <--- Här är en FANTASTISK källa till visdom, förståelse och kunskap.

Hope to inspire you to know the King more and more.
This is the life!

A chart of the Hebrew letters

House of bread

Jesus svarade: "Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta"  Joh 6:35

Jag har nyligen börjat lära mig det hebreiska alfabetet, eller Alefbet som det heter. Det är ett minst sagt intressant språk med ett gudomligt fingeravtryck. Varje bokstav är inte bara ett ljud utan en också en bild på något.Den andra bokstaven i alefbet är "bet", vilket är en bild på ett hus.

(tar det på eng. för det funkar bättre språkligt)
Bayit: house
Beyit: house of.

Ordet "lechem" (om det nu stavas så) betyder bröd. 

beyit + lechem = House of bread

vet du vilken Israelisk ort det är? Beyitlechem? Betlehem!

Betlehem betyder alltså brödhus. House of bread.
Interesting since the bread of life was born in the "house of bread"

En till smakbit

Från "And I will be found by you"

På temat "created for intimacy with Christ", skriver Francis Frangipane:

"Therefore, to truly find intimacy with God, we must renounce falsehood. In the light of Gods grace, having been justified by faith and washed in the sacrificial blood of Jesus, we need not pretend to be righteous. We need only to become truthfull. No condemnation awaits our honesty of heart - no punnishment. We have only to repent and confess our sins to have dem forgiven and cleansed; if we will love the truth we shall be delivered from sin and self-deception."

Mer äkthet och sanning.
Och jag tar åt mig

And I will be found by you

Så heter en bok jag just börjat läsa.
Skriven av Francis Frangipane. Apart from the bible this might be the best book I've ever read!
Så. Fantastiskt. Bra.

Ett citat från boken:
"Let's settle this truth once and for all: it is the nearness of God that produces our good. Christianity was never designed by God to be sustained by nice people trying to appear good. We're not that good. We're not that clever. And we're not that nice. The only thing that can sustain true Christianity is true union with Jesus Christ. It is nearness to Him in all thing that produces our spiritual fruit"

Kolla in boken >> här <<
Kolla in kapitlet "For dreams to come true" >> här <<

"You will seek Me and you will find Me
when you search for Me
with all your heart.
And I will be found by you"
Jeremia 29:13-14

Svaret på förtvivlan

Det är något jag försökt sätta ord på, få ner på papper, men det har som bara tagit stopp. Därför blev jag glad när jag och min fina vän Anneli (förlåt för facerapen btw) läste ur "ett är nödvändigt" den här mulna söndagsmorgonen. Författaren säger det jag tänker:

"Han (djävulen) vill få oss att betrakta helgelsen som en viljesak. Vad vi saknar är nya beslut, en helhjärtad överlåtelse eller andliga erfarenheter av det ena eller andra slaget. Kort sagt: Satan vill få oss att arbeta med oss själva. Han vet att vi därigenom blir självupptagna."

Ibland blir jag så frustrerad när jag märker att jag fortfarande bråttas med samma saker som jag bråttades med för fem år sedan. Jag ser hur jag inte kommer någon vart, inte utvecklas, inte "förfinas", inte helgas (formas av Gud). Då blir jag frustrerad och ibland näst intill förtvivlad. Hur kan Gud rädda någon som mig, trög, lat och självupptagen?
Men då behöver jag vända blicken bort från mig själv och istället se på han som räddar. Det är genom HANS kraft, inte genom mina viljeansträngningar, som förändringen sker. Vilka problem vi än har med oss själva behöver vi sluta stirra på dem, och istället se på Jesus.

Däri ligger svaret på problemen. ---> The Answer

"Nej, vägen till helgelse är att skåda Herrens härlighet. Den finner du inte genom att betrakta dig själv. Istället skall du vädna dig till Guds ords "spegel". Där får du se en tydlig och klar bild av din frälsare. [...] Du skall inte mäta förvandlingen eller bli upptagen av den. Gör du det avstannar den. Du skall istället se på honom som förvandlar dig. Då lever du under en ständig påverkan av Jesus"

Have a blessed week, and seek his face while he is near!

Vad driver dig?

Should a man see only popularity, he becomes a mirror, reflecting whatever needs to be reflected to gain acceptance. He is everyone and no one.

 

Should a man see only power, he becomes a wolf — prowling, hunting and stalking the elusive game. Recognition is his prey and people are his prizes. His quest is endless. As a result, he who sees only power is degraded to an animal, an insatiable scavenger, controlled not by a will from within, but by luring from without.

 

Should a man see only pleasure, he becomes a carnival thrill-seeker, alive only in bright lights, wild rides, and titillating entertainment. With lustful fever he races from ride to ride, satisfying his insatiable passion for sensations only long enough to look for another.

 

Seeker of popularity, power, and pleasure. The end result is the same: painful unfulfillment.

 

Only in seeking his Maker does a man truly become man. For in seeing his Creator man catches a glimpse of what he was intended to be. He who would see his God would then see the reason for death and the purpose of time. Destiny? Tomorrow? Truth? All are questions within the reach of the man who knows his source.

 

-Max Lucado

Tagen här ifrån:
En fin blogg

en rättese som jag inte riktigt vet om den är nödvändig

I det förra inlägget skrev jag så här:

"Hur kan man INTE vilja spendera tid till att fördjupa sig i denna bok? Gud har något att säga till DIG. Jag vill inte vara någon partykiller men... det gäller liv och död."

Det kanse blev som en käftsmäll, och det var nog inte vad jag ville åstadkomma. Men det finns en andlig verklighet som jag tror vi behöver vakna upp inför. Jag vill väcka den som sover och inspirera den som är vaken. Så som jag blir väckt och inspirerad av andra. Jag tror att Guds ord är relevant och superbra och awsome, men om du inte tycker det så behöver du inte stressa upp dig för det. Men jag vill uppmuntra dig att ge det en chans! :)

jag tror att det är sannt att det gäller liv och död (annars hade jag inte skrivit så), men det behöver du inte heller stressa upp dig över. The good "news" är att Gud strukit det som står på vårt skuldebrev och gett oss frihet. Om man tar emot hans räddning får man liv. Om man inte gör det... well, ligger man i vattenströmmarna på väg mot niagarafallen och inte tar tag i handen som vill rädda en... då har man på något sätt gjort sitt val. Och då får man väl ta konsekensen av det också. På så sätt handlar det om död och liv.

Det är inte kul att höra, det är inte kul att skriva, det är inte kul att tänka på.
Tills man tar tag i den där handen. då blir det det bästa som någonsin kunnat hända!

Jag är dörren. Den som går in genom mig skall bli frälst, och han skall gå in och gå ut och finna bete. Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de skall ha liv, ja, liv i överflöd.
johannes 10:9-10

Skriv gärna en kommenar om du funderar på nått eller så :)

The Book of Love

För ett år sen sökte jag till en bibelskola, och jag kom in. Men efter ett besök på skolan kände jag att det var inte vad jag skulle göra, så jag tackade nej till platsen och fortsatte ett år till på mitt jobb. Nu har jag hittat detta och blir som vanligt otroligt taggad: www.bibelskola2012.se
Tycker det känns intressant och spännande, och kanske blir det två veckor i skåne i sommar!

Men varför vill man tillbringa två veckor, eller ett år för den delen (kanske ett helt liv) till att studera bibeln?? En gammal bok som "inte har så mycket med dagens samhälle att göra"?
Jag vill mer än gärna spendera två veckor åt att lära mig mer om bibeln, därför att jag är övertygad om att det är Guds ord. Jag är övertygad om att Gud finns, att han är intresserad av dig och mig, och att han har något viktigt att säga till oss. Då blir bibeln väldigt intressant att läsa! Bibeln är liksom det rättesnöre med vilket vi kan se på omgivningen. Det är den spegel vi kan se vårt sanna jag i. Det är den kompass vi kan orientera oss vidare med, och den bär det hopp vi kan ha om framtiden. Hur kan man INTE vilja spendera tid till att fördjupa sig i denna bok? Gud har något att säga till DIG. Jag vill inte vara någon partykiller men... det gäller liv och död.

Det finns så mycket fantastiska saker man kan säga om bibeln, Guds ord. Den har ALLT med dagens samhälle att göra, för den går rakt in i männiksohjärtat. Och vad jag kan förstå (correct me if I'm wrong) så ser det - hjärtat - likadant ut nu som för 2000 år sedan. Man kan finna tröst där när man är ledsen. Man kan bli provocerad och frustrerad. Den kan ge uppmuntran, utmaning, tillrättavisning och (väldigt mycket) funderingar. Man kan bli orolig och skamsen. Den kan göra en lycklig och tacksam, lugn och trygg.
Hur kan en bok som skrevs för 2000 år sedan ge så starka intryck? För att den är aktuell. För att den går rakt in i mitt hjärta och avslöjar mitt innersta jag. Och den säger mig sanningen. (för att testa bibelns sanningshalt, kolla här, eller kom hem till mig och låna boken "fallet Jesus")

Ty Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och tränger igenom, så att det skiljer själ och ande, led och märg, och det är en domare över hjärtats uppsåt och tankar.
Hebreerbrevet 4:12

Framför allt så ger den mig ett samtal med Gud. Kanske händer det när du läser, att du lär känna Gud lite bättre. Du kommer kanske inte att förstå allt. Kanske du kommer bli arg. Eller lycklig. Eller fundersam. Eller något annat. Men det är därför du ska följa med mig till skåne i sommar, så vi tillsammans kan förstå den bättre!!! (För man kan behöva hjälp att förstå vad som menas...)
http://www.youtube.com/watch?v=bslr7yb3Eao&feature=related

Ditt ord är mina fötters lyckta och ett ljus på min stig - psaltaren 119:105

(vist förstod ni att allt bara var propaganda för att jag vill ha resekompisar?;) )

Lägg bort tegelstenarna

"Ändå var det många, även bland medlemmarna i Stora rådet, som trodde på honom. Men för fariseernas skull ville de inte bekänna det, för att de inte skulle bli uteslutna ur synagogan. De ville hellre bli ärade av människor än av Gud."
Johannes 12:42-43

"Jesus svarade: "Vill du vara fullkomlig, gå och sälj vad du äger och ge åt de fattiga. Då skall du få en skatt i himlen. Och kom sedan och följ mig." När den unge mannen hörde detta, gick han bedrövad sin väg, ty han ägde mycket"
Matteus 19:21-22

Det finns så mycket som binder oss och som gör det svårt för oss att följa Jesus. Den unge mannen var rik. Han var inte beredd att lämna ifrån sig sina ägodelar för att följa Jesus och få evigt liv. Medlemmarna i stora rådet var rädda om sitt anseende. De ville bli ärade av människor och vad rädda för vad fariseerna skulle göra med dem om de öppet bekännde att de trodde på Jesus.

Att följa Jesus är inte alltid enkelt. Men det blir väligt mycket svårare om man sysslar med fel saker. Det är väldigt mycket jobbigare att springa ett maratonlopp om du har en ryggsäck med tegelstenar på dig. Det är svårare och kanske omöjligt att följa Jesus om man bryr sig mer om vad människor tycker än vad Gud säger. Det är samma sak med kärleken till pengar och materiella saker. Det går liksom inte ihop.

Kanske en av anledningarna till att det ibland kan kännas så svårt att vara kristen är att vi försöker springa loppet utan att ta av oss ryggsäcken med tegelstenar. Tegelstenarna är saker som vi behöver sluta med, ta tag i eller ändra på.  "Jag vill gå med Gud, men jag vill inte sluta gå till spåkvinnor". "Jag vill ha en relation med Gud, men jag vägrar försonas med min vän". "Jag vill att Gud fyller mig med sin Helige Ande, men jag vill inte sluta fylla mig med alkohol" (eller annat skräp). "Jag vill lyda Gud, men inte så mycket att andra tycker jag är konstig"
 
Vi försöker leva nära Gud, samtidigt som vi har svårt att lägga ifrån oss saker som står i kontrast till Honom. Jag tror att detta är som att springa ett maratonlopp med en ryggsäck full av tegelstenar. Om du har något i ditt liv som står i kontrast till Guds ord, blunda inte för detta! Förneka det inte, prata med honom om det. Han kommer inte att slå bibeln i huvudet på dig (han vet vad vi är och att vi inte alltid är de mest intelligenta varelserna). Möjligtvis att han kärleksfullt rör vid ditt hjärta. Man behöver inte vara rädd för att prata med Gud om saker och ting. Han vet ju redan allt:)

Alla har vi nog tegelstenar vi skulle behöva lägga av oss. Thank God that you are mercyfull!!
http://www.youtube.com/watch?v=3WpQA9ybz8c

"God loves you just the way you are, but he refuses to leave you that way.
He wants you to be just like Jesus" /Max Lucado

RSS 2.0